Proberaren Colling visades till alla skärpningarna, dem vi såg med största iver
vara
i bruk, medan andra skärpningar alldeles lämnade. Strecket gick (Ad
angulum
acutum) nedför inåt berget.
Gedigna
guldet höll sig uti en blek kis. Ordinära bergarten var mörkgrå med
några
rödaktiga strimmor. Berget var på inget ställe brant, utan sakta kullrigt,
och
skärpningarna var på sidan mot det översta av berget ansatta.
Ett
annat berg, skilt från den ordinära guldgruvan med en stor mosse av
oändligt
djup, hade och frambringat siktbart guld. Så många fyndigheter av
gediget
guld, på så många ställen och så långt ifrån varandra, gav märkbart
tillkänna
den stora skatt här ligger fördåld, och markerade det rikaste rum
av mycket guld.
En huggorm låg på vägen vid återresan, han var stor och grå,
hans rygg var
liksom ett mörkt taggband,
mellan vars taggar en blå fläck sågs längs kroppen.
Huvudet skildes från den mörka ryggen med en blå (Angulus
acutus), vars
(Fibra superior) hade i
kanten vita fläckar. I munnen, på vardera sidan, fram
mot spetsen och i övre käken, var en stor tand, som kunde både
indragas och
utspännas som en kattklo, vilken gav tillkänna, att denna ormen
var av det
släktet, som gjorde skadliga, ja, ofta dödliga sår.